Om att må dåligt.

Detta är så jävla svårt att formulera. men jag mår dåligt. Riktigt jävla dåligt och har gjort det i sex år. Periodvis har det blivit bättre, men de senaste två åren har det inte blivit det. Ja, jag har kunnat känna mig glad och jag har kunnat skratta, men det följs alltid, alltid av ångest och nedstämdhet. Detta är så jävla frustrerande. Jag mår så dåligt att jag ofta känner, att det måste sluta. Livet alltså. Att allting ska bli svart. Inget ska existera. inga känslor, inga tankar, inget. Att i fem sekunder känna ångest över allt, oroa sig för allt, tänka hur ska det gå? Följt av fem sekunder av likgiltighet och bara känna whatever, jag bryr mig inte. Följt av ytterliggare fem sekunder då man försöker intala sig själv att allt kommer bli bra. Repeat. Tusen gånger om dagen.

Allting är i obalans, antingen känner jag för mycket eller så känner jag ingenting. Jag är så jävla trött på det. Samtidigt har det blivit vardag. Någonting en vant sig vid att inte göra någonting åt, just för att en gjorde det de första åren, men insåg sedan att långa, bra perioder alltid, alltid följdes av långa, dåliga. 

Jag har svårt för att somna. Kan känna mig jättetrött, men stannar uppe lite till för att försöka försäkra mig om att jag ska somna direkt när jag blundar. Men det gör jag ju inte. Jag ligger där, tänker på allt och inget, känner allt eller inget. Detta leder till att jag skippar skolan, vilket blir ytterliggare ett ångestmoment. Shit, läxorna. Skiter i läxorna. Ett till ångestmoment. Det blir värre och värre. När en till slut kommer iväg till skolan, gör en det med oborstat hår, smutsiga jeans, sin pyjamaströja och osminkad.* Rutiner är uppfuckade. Antingen äter en för mycket mat eller så kommer en på sig själv med att inte ha ätit på en hel dag.

En känner sällan eller ingen glädje. Kan ibland tänka, i sällskap som en uppskattar, på annat och inte leva i nuet. Inte uppskatta. En är egoistisk, omogen, överanalyserar saker negativt HELA tiden. En är missunsam. Känner skadeglädje för andra. För vänner. En känner sig otillräcklig som vän. En trycker undan de vänner som ställer upp och lyssnar. För en tänker att de snart också kommer rata och hata en. Precis som allt annat i livet har gjort. Så du trycker undan dem innan de hinner såra dig.

 

Vad är det för fel på mig?

 

Det värsta jag tycker att folk kan säga till folk som mår dåligt är: "Det blir bättre."
De menar väl och i en annan verklighet talar de väl sanning också. Men det blir ett ångestmoment, en blir stressad. Shitshitshitshit, ja du måste börja må bättre. NU. HALLÅ, GÖR NÅGONTING ÅT DET DÅ.
Det känns också som att de nedvärderar ens känslor och tankar. "Men inte ska väl du må dåligt, du har ju det ganska bra." och den klassiska: "Du.. det finns faktiskt dem som har det sämre." Ja, och det finns dem som har det bättre än dig, så torka bort ditt flin från ditt ansikte.
Eller så finns det de som bara: "Jag förstår hur du känner." En bara NEJ. Du kan försöka, du kan må lika jäkla dåligt som mig, men du kan aldrig sätta dig in i min situation. Du kan försöka. Det är en grej jag önskar att en kunde göra, att se till att människor kan gå i ens skor för en dag. Så att de verkligen kan förstå.

 
 

Det har kommit upp ett flertal gånger när jag varit hos läkaren, att jag kanske skulle börja ta medicin för det, men jag har alltid sagt nej. Fram tills nu, för nu är jag fan trött på det. Så nästa vecka börjar jag (går på annan medicin just nu) ta Sertralin. Det är då jag börjar jobba också, har lite ångest över hur jag ska hantera det. Jag tvivlar inte på att det kommer gå skitbra på jobbet, men allt runtomkring är jag rädd för. Lite ångest över att medicinen kan ta flera veckor på sig innan den börjar verka och att man ibland mår sämre innan det.

 

Så nu har jag kräkt av mig lite. Det känns ganska skönt.

 

* Skiter i utseende egentligen (eller ja, värdesätter inte det så högt) men det blir så tydligt att en mår dåligt, när en annars tycker det är kul att klä upp sig, sminka sig whatever.


det är fel på dig.

Lyssnade på Cissi Wallins radioprogram idag, det handlade om kroppsideal. Om hur tidningsrubrikerna lyder: "Lev som en smal", "Såhär mycket väger kändisarna" "Gå ner tio kilo på två veckor" "Såhär klär du dig smal" varvat med rubriker om hur du ska börja tycka om dig själv, få bättre självkänsla och självförtroende osv. i all äcklig jävla oändlighet. En man ringde in och sa "Vilket jävla i-landsproblem ni tar upp" varpå Cissi svara: "Ja, men vi kan prata om svältande barn i Afrika imorgon" 
Ja, det är kanske ett i-landsproblem att tjejer svälter sig själva för att uppnå ett ideal, de aldrig kan nå, men det är ett lika verkligt problem som svält i u-länder. 
Man kan ju tro att alla debatter, blogginlägg, kritiska artiklar om det destruktiva kroppsidealet har gett något, men det har det ju inte. Det känns som att det kvittar hur många gånger man analyserar, pratar, tycker och tänker om problemet, för det blir ju fan inte bättre. Det är fortfarande fel att vara tjock. Eller om du är smal, så är du såklart smal på fel sätt. Allt är fel på dig. Du är fel. Förändra dig. Tyck om dig själv. Gör så. Gör si. 
Lekte sanning eller konsekvens på valborg och fick frågan: "Är du nöjd med din kropp?" Jag svarade: "Ja"
För seriöst, VARFÖR ska jag inte vara nöjd med min kropp? Eller för den delen, VARFÖR ska jag vara nöjd med min kropp? Det är bara en utsida, ett skal, den säger inte så mycket om vem jag är, vad jag tycker och tänker om saker och ting, vilken musik jag lyssnar på, vilka filmer jag älskar, vad jag tycker politiskt, vilka egenskaper jag besitter, vilka egenskaper jag gillar hos andra, att jag hatar matte och älskar språk. Min kropp definierar inte vem jag är även om media, företag, samhälle och normer vill och tjänar pengar för att jag ska dansa efter deras pipa. Men fuck det säger jag. Nej, det är inte enkelt, jag mår också dåligt över min kropp from time to time, men jag sitter även med facit i handen och bara: NEJ, SÅHÄR SKA DET INTE VARA! Seriöst, jag har fan större problem att tänka på och lösa!
Sen är det också svårt att komma ifrån utseendehetsen ö.h.t jag tänker på kläder och smink, för det säger en del om vem man är, definitivt inte allt, men det är något kreativt med det, det finns en marknad som tjänar pengar på att du ska klä dig och sminka dig, dock ska du ju klä dig på ett visst sätt beroende på hur tjock du är, du ska klä dig så att du ser smalare ut. Det är ju fucked! Vet inte hur många gånger jag hört från kompisar eller ja, från min egen mun hur vissa inte borde klä sig i vissa kläder pågrund av för stora för det. Vilket är så obeskrivligt löjligt! Därför, tycker jag att det borde finnas en mångfald av olika kvinnor, i alla storlekar, i alla åldrar i tidningarna, på affischerna, på tv, i radio, på catwalken. Det kanske inte löser något problem, men det speglar i alla fall verkligheten. 

internationella kvinnodagen.

 ”Så länge vi behöver fira kvinnodagen, betyder det att vi inte har lika rättigheter. Målet är jämställdhet, så att vi inte längre behöver en sådan här dag.”- Viviane Reding
 
Och det där ctrl + c:ade jag från wikipedia.
 
MED ANDRA ORD, detta är ingen dag att fira. Vet dock heller inte vad man egentligen ska göra idag? 
Ska man liksom skrika högre om orättvisorna, som många skriker om varje dag? 
Känns mer som en dag då majoriteten män gormar ut sexistiska skämt och om hur de inte har en mans-dag (om man läser: http://storify.com/JockeHolmstrom/kwasbeb-s-lista-p-snedsteg-aprop-internationella-k). JO NI HAR EN MANSDAG, DEN 19 NOVEMBER. 
Känns lite som alla hjärtans dag, faktiskt. Alla par ba WUHUE, alla singlar ba :( byt ut par till kvinnor och singlar till män. Idag ska vi prata om ojämställdhet, en speciell dag utsett till att prata om just det, precis som med alla hjärtans dag, då ska vi fira kärlek, en speciell dag utsett till att fira just det. OCH dagen efter är allt som vanligt igen.
Typ så känns det. 
Nåväl, man kan fira de kvinnor och män som sett till att vi är närmre jämställdhet, som såg till att kvinnor får rösta, att kvinnor har rätt till abort och preventivmedel osv. i all oändlighet (eller nä, inte riktigt) 
Det viktiga att komma ihåg dock, är att vi inte ens är i närheten av jämställdhet, att klyftorna mellan kvinnor och män fortfarande är stora, för media är väldigt bra på att rapportera om när det går bra för kvinnor, men poängterar sällan att det faktiskt fortfarande är skit.
 
Man kan lyssna på den här listan som en jag inte alls känner knåpat ihop:
FULKULTURELLT: Do the ladies run this motherfucker? (Female rappers)
Tycker den är fet.
Sen kan man se den här:
 
Är så himla bra på att ordbajsa. Nåväl.
 

en tråkig lista pga har tråkigt.

Hur har din dag varit?
Jorå, vaknade vid två. SOVA UT <33333333 Sen såg jag Criminal Minds, New Girls och lite Lost och så har jag spelat Candy Crush och lyssnat på Keaton Henson.
Vilket är ditt största beroende?
Cigg och cola. 

Finns det något helt vanligt en gör som du tycker är ovanligt roligt?
Nä, inget jag kan komma på.

Vilket är ditt tidigaste minne?

MEN ÅH VET EJ.

Vad beställer du på krogen?

Öl eller ULTIMATAFJORTISDRINKEN: Redbullvodka. lol

Hur gör man för att ragga på dig?

Typ pratar med mig, leker intresserad av mig som person så man kan låtsas klicka med varann :'))

Vad var det konstigaste som hände i helgen?

Gjorde inget i helgen, men festade i måndags och körde Mean Girls drinking game. Det sistnämnda kanske ej så konstigt, men att festa på en måndag är ovanligt.

Berätta om en minnesvärd bakfylla du haft?
Har så himla många. Men jag var i Köpenhamn en kväll och festade på en svartklubb och dagen efter skulle jag åka buss tillbaka till Lund och satt såhär hela resan:

Vilket uttryck använder du lite för ofta?
Ullis fick hjälpa mig lite, säger chiahuahua JÄTTEOFTA, typ varje gång jag snubblar eller gör nåt klumpigt which is like all the time. och "seriöööööst?"

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem?
Skrev precis det på twitter... men iaf sätter på 6 koppar kaffe, tar en kopp och dricker hälften av det, sen tar det typ en timme innan jag vill ha nytt kaffe och då har kaffet bränt sig och smakar påläggsskinka. ATT JAG INTE BARA SÄTTER PÅ TYP TVÅ KOPPAR ISTÄLLET när jag vet exakt hur jag är funtad är mitt vardagsproblem

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå?
Inget jag kan komma på, typ när en kompis sa "Jag uppskattar dig" istället för "Jag älskar dig". Det förstnämnda är ju mkt finare. Fast dety är ju ingen komplimang. EN KILLE PÅ MORISKAN SA DOCK DET ROLIGASTE TILL ULLIS. Han viskade i hennes öra: "Din mittbena formar in ditt huvud som en semla" HAHAHAHA
 
Vad gör du när du är ledsen?
är ledsen. nämenja, tycker synd om mig själv och lyssnar på musik som gör situationen värre. 

När skäms du?

ALDRIG. Har typ ingen sån spärr alls, är dock synd om mina kompisar som har den där spärren.

Vad var du rädd för som barn?
typ dinosaurier, eller clowner. i dunno, MYROR var jag tydligen rädd för också.

Vem är den mest kända människa du talat med?
Typ Frej Larsson, eller typ Johan i Familjen OCHOCHOCH GUDRUN SCHYMAN FÅR JAG JU EJ GLÖMMA.
Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara? 
Typ min nyårsklänning som jag använt två ggr, pga för fin för ALLT. det är det finaste plagget jag äger.
 
Vad gör du när ingen annan ser?
går runt och luktar svett, petar mig i näsan och är allmänt degig och äcklig. VILKET ÄR TYP VARJE DAG.

Vad har du funderat över på sistone?

DOUGH

Vilken är din största skräck?

att vara rädd. SÅ DJUPT. PRECIS SOM HARRY POTTER, THE THING YOU FEAR IS FEAR ITSELF.

Vad är det närmaste döden du har kommit?

VET EJ. eller jo

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?

depression lololollololol

Har du någon gång slagit någon?

japp, två killkompisar har fått smaka på min vrede av helt godtagbara skäl. 

Vad skulle du ha hetat om du inte fått det namn du har nu?

isabelle. UPDATE, FAN INTE ISABELLE, DET ÄR JU ISABELLA. SÅ LÄTT ATT TA FEL PÅ ENS ANDRANAMN

Vad ser du fram emot just nu?
ROSKILDE

patriarkatet.

Idag på samhällskunskapen pratade vi om olika samhällsproblem, vi hade i uppgift att lista vars 10 stycken samhällsproblem som vi tyckte var viktigast. Många tyckte miljöförstöring, någon tyckte näthat (förstod inte riktigt vad hen menade, hen lät som en flashback:are...) och jag tyckte patriarkatet såklart :) Eller jag sa inte patriarkatet, men jag tyckte att jämställdhet och jämlikhet var två ämnen, som vävs samman med många andra samhällsproblem, som det är brist på. Här på DA INTERNETZ, kan jag sitta och formulera mina åsikter och tankar huuuuuuur länge som helst, just för att det ska komma fram rätt, MEN i verkligheten, bland människor jag inte känner, så sluddrar jag ut rätt saker men i fel jävla ordning samtidigt som jag blir högröd i ansiktet och skakar i hela kroppen. Det hjälper ju inte då direkt när det sitter en liberal (OBS! har inget emot liberaler, bara sådana som förnekar strukturer och som kräker ut åsikter när hen verkar inte besitta kunskaper inom ämnet) och förnekar könsroller och tycker att snacket om jämställdhet har gått för långt... Speciellt när hen använder argumentet "JAG har inte upplevt en könsrollsbunden uppväxt" eller argumentet "Vadå? En tjej kan välja att jobba inom industri om hon vill" när vi diskuterade att det inom sjukvården är sjukt (pun intended) kvinnodominerat och "råkar" då också involvera låga löner. 
Man ba please:
På grund av sådana människor har jag inte orkat skriva något om mina "rabiata feministåsikter", eller jag har inte ens orkat bilda mig en åsikt om något på jävligt länge. För palla när folk inte fattar.'
Men please kom ihåg detta:

Hahaha. Of course you are.

Håller på att läsa 'How to be a woman" av Caitlin Moran. Är typ bara på femte kapitlet eller något, men älskar den redan!!1 LÄS! 

om att ha ett genusperspektiv.

Hejhej, jag skrev ett tal i svenska 3 om genusperspektiv, ni kanske vill läsa det. HURSOMHAVER här är det:
 
 

Tjejer ÄR tjejer och killar ÄR killar!
Jag vet knappt vad det betyder för jag är av den åsikten att alla människor är olika, trots kön. Men så låter de i alla fall, horden av människor när de får höra ordet ”genus”. De brukar också gorma om ett könslöst samhälle och att tjejer och killar ÄR olika. För femtioelfte gången förklarar man att man inte vill ha ett könslöst samhälle, men att man med ett genusperspektiv vill påvisa normer och hur det sociala könet skiljer sig från vårt biologiska och som i sin tur föder ett destruktivt beteende bland tjejer och killar.

För redan som liten ska man passa in i två olika mallar. Antingen tjejmallen, där man som tjej (alltså en människa med en fitta) ska vara lugn, blir bemött med kramar och komplimanger. Eller så ska man passa in i killmallen, där man som kille (alltså en människa med en kuk) beräknas att vara stökig och nästintill uppmuntras till att vara det och blir bemött med ett slag på axeln. Detta är förväntningarna vi har på oss som små barn. För tänk om en liten tjej, istället för lugn är stökig, som är en stereotypisk killegenskap, hur blir hon bemött? Jo, hon anses vara stökig, medan om en kille besitter samma egenskap blir bemött med orden ”Killar är killar”. Tänk om en liten kille som inte vill leka med bilar eller leka krig, leker med dockor istället. Hur blir han bemött? Av andra pojkar blir han retad och blir tillsagd att det är ”tjejigt” att leka med dockor. Sedan växer tjejerna upp, blir tonåringar och blir matade av media att de ska se ut på ett visst sätt och agera på ett sätt för att kunna passa in. Likadant med killarna, och mår killarna dåligt så måste de hålla in sina känslor för de har blivit uppfostrade till att vara tuffa och starka, killar får ju inte gråta. Det är detta jag menar med att ha ett genusperspektiv, att genom det förhindra tjejer och killar att växa upp med förväntningar som i många fall är helt omöjliga att uppnå. Det handlar inte om att förbjuda killar att leka med bilar och de inte bara få ha blåa kläder, eller förbjuda tjejer att leka med dockor och att de inte får ha rosa på sig. Det handlar om att öppna upp fler än ett sätt att vara, att bredda möjligheterna.  

Ja, tjejer och killar är biologiskt olika, men jag tror det här socialt konstruerade könet ökar skillnaden mellan könen ytterliggare. Med dessa stereotypiska killegenskaper är det kanske inte konstigt att män tjänar mer än kvinnor, för killar har ju lärt sig att ta för sig medan tjejer lärt sig att vara lugna, eller i princip passiva.
Det är också många människor som kritiserar genusvetenskapen för att vara feministiskt inriktad. Men då kan man säga att nationalekonomi också är ideologiskt inriktat, då den kursen innefattar kunskap om fri marknad. Jag anser dock att genusvetenskap baseras på de mänskliga rättigheterna, att alla människor ska ha samma förutsättningar trots kön, religion, sexuell läggning eller hudfärg. Men som samhället ser ut idag, så är det inte så. Det sägs att jämställdheten har gått för långt, ”Nu får man inte vara tjej längre” eller ”Nu får man inte vara kille längre”. För det första är det inte grammatiskt rätt att säga ”Jämställdheten har gått för långt” för det andra är det omöjligt för jämställdheten att gå för långt. När det är jämställt i samhället, så kan man inte komma längre. Men vi är inte där än! Därför måste jämställdhetsdebatter fortsättas diskuteras, däribland genom att ha ett genusperspektiv på saker och ting. För där finns ett mönster, en struktur som är så djupt rotad att de flesta människor inte vill erkänna dess existens. Till det att de gör det, så måste det fortsättas att prata om, att samhället vi lever i idag inte är jämställt och att det inte kommer bli det förrän vi slutar blunda för verkligheten av att vi påverkas mer av vårt sociala och kulturellt betingade kön än av vårt biologiska. 

 


NU ska jag packa väskan och fara till Köpenhamn, cya <3


OMG

omg kolla bilder jag tagit. 
om ni kollat in min blogg länge så vet ni att jag HATAR vintern. ÄR DOCK VÄLDIGT FINT MED SNÖ PLUS ATT DET BLIR LJUSARE :))) nåväl, är heller inte så mycket för klyschigt juläckelmys, men följer ju årets julkalender mest för att originalet är den bästa julkalendern evär. OM NI OCKSÅ FÖLJER DEN, kan jag påpeka en massa fel. HARLÖSA är ingen kommun, och skolan dem är på är inte harlösaskolan. HUR VET JAG DET? jag har bott och gått där. (DYRKA MIG) och en annan grej som alltid stört mig, är ett fel i originalkalendern, där ASTRID OLSSON ska åka och handla och så filmar dem när hon går in i RABATTVARUKÖP VILKET ÄR EN AFFÄR MED VITVAROR OCH SEN I NÄSTA SCEN ÄR HON INNE PÅ ICA. ALLTSÅ SÅ STÖRIGT.
men ja, årets julkalender.. än sålänge är jag undecided faktiskt om vad jag tycker om den WE'LL SEE ON CHRISTMAS EVE :))
 
I'm going to have to end this blogginlägg here, hope you enjoyed, like and comment if you did, and subscribe to become a bro today, see you in the next blogginlägg of whatever i write about. BYYY-EEEEEEEH

wrath of god.

Heeeeeeeeeeeeeej. Sitter vid MIN dator igen :') Ellerja, jag ligger ner med datorn på magen *standardposition*
Tänker ju ibland på saker......... typ att jag hatar mig själv för att jag lätt fastnar i onda cirklar/spiraler whatevär. men är anledningen till att jag hamnar i onda cirklar/spiraler att jag hatar mig själv??? SOMEONE PLEASE LET ME OUT OF THIS MERRYGOROUND. Kan tänka mig att det är sjukt tröttsamt att läsa om sånt här. Well ma blog fucker. 
En annan grej jag tycks ha tröttnat på att höra väldigt mycket är att jag tydligen provocerar människor. HÖR Å HÄPNA GÖTT FOLK. HUR DÅ UNDRAR NI? Sist jag provocera vare för att jag satte igång en låt som heter PUSSY...
ALLTSÅ. GÅ Å DRA EN RUNK VA! JA, FÖR DE PEEPS SOM TYCKER JAG PROVOCERAR ÄR JUST SÅDANA MÄNNISKOR MED EN PENIS MELLAN BENEN.
Alltså är verkligen inte den smartaste i världen, tror heller inte att jag vet allt men börjar tröttna på de patrask jag hänger med, vars intellekt inte tillfredställer mig alls :))) SÅDÄRJA. Det roligaste är också att VARJE gång de* går igång med att jag provocerar så nämner de* ALLTID KAKAN HERMANSSON. Japp, vet vem hon är, hon verkar sjukt vettig. MEN, JAG ÄR ALDRIG INNE PÅ HENNES BLOGG, LYSSNAR ALDRIG PÅ HENNES RADIOPROGRAM osv. men de* verkar tycka att jag är exakt lika "jobbig" som henne. förutsägbar tydligen. 
vet inte alls vart jag vill komma med detta förutom att eftersom jag *skriker* ut att jag är feminist så provocerar jag, genom att delvis prata om feminism och tydligen genom att sätta igång en låt som heter PUSSY. vet inte vad ni tycker, men jag börjar bli jävligt less på att höra att jag provocerar för att jag tycker vi ska ha ett jämställt samhälle. "Amanda, du har så starka åsikter" LOL, JA SHIT FYFAN VAD SJUKA ÅSIKTER OCH ARGUMENT JAG HAR. LOLNÄGÅÅDRAETTTÄCKEÖVERDIG
 
de*= en person i detta fall, kan dock återkomma med fler ex. på pissapor :)))))))
 
//STOLTFEMINISTFITTADITTMANSSVIN
 

OBSOBSOBS VIKTIGT!

HEJ! Vill att ALLIHOPA går in och läser det här inlägget NU! Viktigt och vettigt!

¿?WHAT THE FUCK IS MY PROBLEM?¿

Så livet. Eller ja, så jag destruktivt väljer att leva det. WHAT THE FUCK IS YOUR PROBLEM?????? Eller snarare WHAT THE FUCK IS MY PROBLEM?????
Alltså, vet om var jag går fel och efter ett antal besök hos BUP (som FAKTISKT hjälpte) så VET jag också hur jag ska göra för att gå rätt och riktigt. MEN, jag går ju ALDRIG som jag ska. Tar såna jävla fittiga omvägar, vilket i princip betyder att jag håller ut till våren. Jag gör aldrig någonting aktivt för att positivt styra upp min väg. (GUUUUUUU, VILKEN PINSAM METAFOR JAG LIGGER INNE MED NUUUU) FASTÄN jag har en stor fet jävla karta framför mig. BA: SÅHÄR SKA DU GÅ. ALDRIG har det hänt att jag följt den. AKTIVT gör jag det här mot mig själv. ÄR INTE DET HELT SJUKT JÄVLA ABSURT????

////bad mapreader.


terapi

fick ett litet nervsammanbrott innan idag. som tur var bestämde sig mamma för att riva ner den hiskeliga tapeten i hallen. ÄLSKAR att riva ner tapet. BÄTTRE ÄN EN ORGASM. lööööv it så att säga.

sur.

är sur pga "Förklara framväxten av keynesianismen och monetarismen. Vilka problem skall dessa teorier förklarar och lösa samt på vilket sätt? Visa på vilka konsekvenser som kan uppstå i samhället, för individen, men också i förhållandet till andra länder beroende på vilket tillvägagångssätt som väljs. Lösa och förklara ekonomiska kriser är ett komplext område och därför är det viktigt att du belyser detta så utförligt som möjligt. Teorierna innehåller styrkor och svagheter och det skall du tydligt visa genom att föra ett resonemang om konsekvenser av tänkta lösningar. Tänk på att belysa detta ur olika perspektiv. Det kan t.ex. vara nationellt, internationellt, ideologiskt, socialt, miljö o.s.v. Använd dig gärna av historiska kopplingar för att förtydliga och hitta stöd för ditt resonemang. Det innebär att ditt kan komma att bli relativt omfattande, men det bör finnas en röd tråd i ditt resonemang. För de högre betygsstegen krävs att du tydligt kan redogöra för konsekvenser av de olika teorierna."

analyse.

Det här med att analysera...

 

Fyfan vad jobbigt det kan vara. Nu när jag varit arbetslös i ett år, har jag haft all tid i världen till att lära mig analysera (Mest tack vare Lady Dahmer). Pratar givetvis inte om kärlek och killar och sånt, ”Nu gjorde han så, vadå gillar han mig nu?!?!?”. Nej, för fan. Pratar om feminism, normer och strukturer.
  En grej jag har svårt för är att analysera musik och film. Jag gör det givetvis (nu mer medvetet) ändå, men vill inte låta det styra om jag tycker om filmen/musiken eller inte. Ta till exempel Tyler, The Creator,  hur kan jag, som feminist, tycka att hans texter är bra?! Han sjunger om att våldta gravida kvinnor och att sen säga till sina kompisar att han hade en trekant. Eller om han rappar om någon han inte gillar, kallar han alltid hen för faggot osv. Men jag tycker ändå hans texter är fantastiska (inte just de texter om att knulla gravida) kanske just för att han har en skön ”I don’t care what you think” –attityd. Hans motto är att skita i vad andra tycker, att man ska göra det man älskar att göra så länge man är lycklig. DÄRFÖR gillar jag honom (Känns som att jag försvarar mig..!?)!
  Igår såg jag klart Freaks and Geeks och tyckte serien var underhållande, men egentligen inget att höja till skyarna (felåt bloggvärlden). Jag gillar att dem tog upp ämnen som inte hör till normen t.ex homosexualitet, jämlikhet, sex innan äktenskap för tjejer är fel etc. Men en grej som stör mig något så fruktansvärt är de här tre nördarna, som en dag blir kompisar med den nya tjejen på skolan och ska genast dra sticka om vem som ska få henne. Som att hon är ett jävla objekt. Nu utspelas detta 1980 så det är ju en helt annan tid, men det känns inte som att dem belyser hela det där ”friendzone”-problemet för att man ska tycka det är fel, vilket dem har gjort med det andra. Liksom dem är ju jättesnälla, varför får inte dem några flickvänner?!?! Janä, behandlar man dem som objekt är det jävligt svårt. Förstår ni vad jag menar?!?!

 

Men det blir fan fettjobbigt att analysera. Man blir trött på sig själv också, bra då att Lady Dahmer finns så att man slipper tänka ibland alltså.


kärlek, respekt, coca cola och unicorns.

Så några av er ville att jag skulle skriva mer om samhällsfrågor (inte mig emot). Så jag kan väl börja med den samhällsfaran jag tycker värst om. Vilket är Jimmie Åkesson och hans anhängare. Gjorde en liknelse med Lord Voldemort på facebook som löd såhär: "Tänker att Jimmie Åkesson är som Lord Voldemort och hans anhängare Björn Söder eller typ Kent Ekeroth är som Bellatrix Lestrange, allt de vill är att få suga Jimmies lilla ståkuk. Men vi vet ju alla vad som hände med Voldemort, undrar mest vem som glider in som Harry P." Ingen har gillat min status. Dem kanske tar det som att jag dödshotar Jimmie, men det gör jag inte. För om man läst Harry Potter fattar man att Harry dödar Voldemort med kärlek och respekt. Kärlek och respekt för de människor som inte kunde tala för, eller försvara, sig själv. Kärlek och respekt verkar vara något Jimmie saknar (alltså liknelsen med Voldemort) och om han ens visar kärlek eller respekt mot någon så är det mot de som är som han. Alltså de som vill att vi ska ha EN kultur, EN religion, ETT folk osv. Många försvarar SD med att de inte alls är rasister/nazister. Men om man som parti och enskild individ säger att man inte gillar muslimer eller somalier, då är man fan det. För mig tycker jag det är helt ok att man kritiserar INVANDRINGEN, men det gör inte SD, dem kritiserar INVANDRARE. Och det kan jag tycka är en stor skillnad. Alltså jag vill verkligen inte att Jimmie ska dö, vill mest få över honom på den andra sidan, den ljusa sidan som har kärlek, respekt, coca cola och unicorns. Enligt mig är det det bästa och finaste som finns. Nåväl unicorns existerar väl, TYVÄRR, inte. Men you get my point.

blablabla

Det här med att bröla ut en massa skit om vad man tycker och tänker utan att ens redigera skiten snyggt och prydligt, och sen trycka på publicera. SÅN ÅNGEST. Dock kände jag ju exakt så som jag skrev att jag kände. Smått onödigt ändå kanske?! NÅVÄL, är fortfarande trött på människor i allmänhet, häromdagen kanske det var mer riktat mot någon enstaka som ledde till att jag ville utrota hela planeten på människor, men idag är jag fortfarande trött. Så jag inaktivera min facebook (tänkte stänga av min mobil också men ingen hör av sig på den ändå) och så tänker jag fan pausa från alla jädrans internet-förhållanden i en vecka i alla fall. Har redan läst ut första Harry Potter-boken och börjat på den andra, cyklat till Sandby och tillbaka OCH solat. Hatar att sola, för jag har cirka trehundrafemtioelva pigment i ansiktet och cirka NOLL på resten av kroppen. Well, well. Ska i alla fall försöka ha ett liv utan en dator på magen i en vecka. Tror att folk tycker att jag inte har ett liv för att det är det enda jag gör om dagarna. Det roliga är att när man väl är ute bland folk (och har ett liv) så sitter människorna som fastklistrade vid sina mobiler. Vilket JAG inte gör. Så det så. MOHAHAHAHAHA. Eller nåt. Kthxbye.
 

KILL PEOPLE. burn shit. fuck school.

Ska sluta bry mig om människor, ska börja hata mer. Dem kommer med sina trubbel, vad fan får jag utav det?
Dem står där och skriker "Jag vill ha mer" Nu vill jag skrika tillbaka: "NI FÅR FAN INTE MER"
Kommer till mig om era futtiga problem. HÅLLKÄFTEN, RAGATA JAG VILL INTE MER. Nej, jag ska sluta bry mig om människor och börja hata fler. Hävda mig själv, sen äre fan bra med det."Men Amanda, var inte så negativ, det är väl bra att folk känner att dem kan öppna sig för dig" JOVISST FAN ÄRE DET, MEN DET ÄR FAN DET ENDA FOLK KOMMER MED NU. Får väl skylla mig själv, skylten i pannan som blinkar något frenetiskt med texten "LASSA AV ERA PROBLEM HÄR" kan ju vara en anledning. Men jag vill inte bry mig om er, för jag får INGET tillbaka. Så hållkäften. "Sluta vara negativ" NI FRÅGAR JU INTE MIG VARFÖR JAG ÄR NEGATIV, MEN JAG SKA LYSSNA PÅ ERA FITTPROBLEM. HÅLLKÄFTEN, VILL FAN INTE HÖRA MER. SÅ, just nu hatar jag alla människor. "Men va, du hatar väl inte mig?" JO SPECIELLT DIG

I wasn't born with enough middlefingers.

Idag vaknade jag, peppad som fan. I för sig försov jag mig lite, men det ordnade sig. Sen flängde jag runt i Lund HELT I ONÖDAN. Kom hem och inget fucking funkade. Skrek, bölade om vartannat och bara spruta snor ur näsan. Blir bara så trött när JAG försöker och kämpar, att göra något som är kul eller som är viktigt, och det bara går helt åt fanders. Lägger energi och det bara skiter sig. Om precis ALLT. ALLT. Vill bara knulla världen till misär just nu. kthxbye.

"Oh, boys will be boys"

Jag klarar inte av uttrycket "Flickor och pojkar är olika." Än värre är "Flickor är flickor, pojkar är pojkar" VAD exakt vill man ha sagt med det? VAD betyder det? Biologiskt sett, då är flickor och pojkar olika, ja men förstår inte vad det har med saker att göra. Man lär sig att inte behandla mörkhyade och ljushyade olika. Varför anpassas inte detta på tjejer och killar också? Vi är ju förfan ALLA människor med olika sätt att tänka och tycka så varför behandlar vi inte människor efter individuella egenskaper utan att det ska TYDLIGGÖRAS skillnader? Det är precis vad media, normer och samhället gör och har gjort jävligt länge. Och det, det är fan fel.

#tafs

Just nu berättar kvinnor om hur de blev tafsade på i ung ålder och hur de fortfarande blir tafsade på, under hashtagen tafs på twitter. Första gången jag blev tafsad på var jag elva, jag gick förbi en full 50-årig gubbe och han passade då på att smälla till mig på rumpan. Helt ställd, gjorde jag inget, jag sa inget. Och vadfan skulle jag säga? Vadfan skulle jag göra? Idag hade jag nog blivit lika jävla ställd trots att man tänkt många gånger på hur man skulle reagera annorlunda. Ex. för någon månad sen blev jag tafsad på rumpan, igen, och då vände jag mig om och tänkte, i en hundradelssekund, på att ta tag i hans äckliga, besudlade, ollonbetäckta paket i ett försök att krossa skiten. Men det gjorde jag inte. FÖR JAG SKA FAN INTE ENS BEHÖVA TÄNKA SÅNA JÄVLA TANKAR. Jag ska fan kunna shake:a röv så inihelvetes mycket att celluiliterna blir chockade och gömmer sig, UTAN att ens tänka: "Om en kille tafsar på mig nu så ska jag göra pulvermos av hans jävla pungkulor."

Sen läser jag om de tjejer som, i LÅGSTADIET, blev tafsade på och hur de fick skäll av lärarna när de gav tillbaka. För lärarnas ursäkt till killarnas beteende var "Han gillar ju dig, ta det som en komplimang." Vilket jag också råkat ut för, eller jag blev inte direkt tafsad på men två killar höll hela tiden på att knipas, brottas, knuffas osv. med mig. När jag sa till fröknarna ursäktade dem sig med "Han är ju kär i dig, han vet bara inte hur han ska visa det" så jag tog tag i skiten själv. För en dag blev jag så jävla trött på skiten så jag sparkade ner den ena killen. DÅ JÄVLAR BLEV DET FART I LUCKAN, TELEFONSAMTAL TILL MORSAN GJORDES DIREKT. Det enda min mamma sa var: "Det var på tiden."
Illustration av Nanna Johansson/Fulheten.com

För att inte tala om gammalt, hederligt ofredande... En gång satt jag och två av mina vänner i en busskur, i en liten byhåla, vid en stor jävla motorväg. Vi lägger märke till att en man går över bron till andra sidan vägen och fortsätter sedan prata sinsemellan. Efter ett tag märker vi att mannen hade satt sig bakom en buske, där på andra sidan vägen och tittade mot oss. Jag säger: "Haha, det ser ut som han runkar...... Vänta lite, han sitter där och runkar." 
Nu var inte det så farligt, för vi var tre stycken och vi tyckte det var jävligt obehagligt och äckligt men vi skrattade bort det. Men, tänk om bara en av oss hade suttit där. Då hade det inte varit lika lätt att skratta bort det.

Återigen bara en av många anledningar till varför jag är feminist.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0